Den 24 januari är tekniskt sett årets fattigaste dag. Det har gått en månad sen julledighetens alla härliga men dyra högtider, och det nya årets första löning har inte kommit än. Lösningen är att dela mera – därför firar vi nu Delningsdagen den 24 januari.

Över 1000 offentliga miljarder årligen skulle kunna satsas på lägre livscykelkostnader, minskat beroende av geopolitiska risker och att skapa nya lokala marknader. Men i stället sitter offentliga upphandlare fast i gammaldags linjära modeller.

Julen, födelsedagarna och jubileerna återkommer varje år – tillfällen att mötas, glädjas och fira. Men firandet har en baksida. Enligt sammanställningar från Svensk Handel lägger svenskarna varje år tiotals miljarder på gåvor – nyproducerade saker som snabbt tappar i värde, men vars klimatavtryck består. Samtidigt står den privata konsumtionen för omkring 60 procent av Sveriges klimatutsläpp, enligt Naturvårdsverket. Det är hög tid att göra presenterna till en del av omställningen!

Resurserna tar slut, kunderna är trötta på slit och släng och flera konkreta exempel visar att cirkulära affärsmodeller är lönsamma här och nu. De som inte ser potentialen i cirkulär omställning missar stora affärsmöjligheter, skriver Sofia Sundström, VD, Cradlenet, Elin Bergman, Circular Impact Officer, Cradlenet, Patrick Höijer, VD, Foxway och Nanna Gelebo, Managing Director & Partner, BCG

Vilka är dina spontana tankar om regeringens budget för 2026?
– Att det mesta som rör cirkulär ekonomi handlar om att efterleva regler från EU. Det är bra att cirkulär ekonomi omnämns och att det görs vissa satsningar på regelefterlevnad. Men jag saknar proaktiva åtgärder för omställningen till en cirkulär ekonomi eller proaktiva åtgärder för att minska användningen av jungfruliga resurser.

Trots att allt fler företag pratar om cirkulär ekonomi går utvecklingen åt fel håll – den globala cirkulariteten minskar. Nu krävs att företagen går från strategi till handling, menar Cradlenets Elin Bergman.

Folkbildning bygger förståelse för de växande kraven på lagstiftning mot livsmiljöförstörelse och andra tuffa beslut som behövs för att förverkliga ett hållbart samhälle. Nu krävs att folkbildningen prioriteras ekonomiskt på nationell och regional nivå för att möjliggöra fortsatt verksamhet. Det skriver 165 personer – däribland Ingmar Rentzhog, Eva Karlsson, Stefan Edman, Maxida Märak och två tidigare ärkebiskopar.

Vi svenska företagare och fackförbund nås av oroande uppgifter om snabbutredningen av Sveriges klimatpolitik som ska presenteras i morgon, tisdag. Låt oss därför vara väldigt tydliga: Det är av största vikt för oss att 2030-målet ligger kvar. Det handlar om jobb, investeringar och marknadsandelar – och om vikten av att kunna lita på blocköverskridande överenskommelser.

Cradlenet har signerat debattartikeln.

Publicerad: 16 oktober 2023

Det vore ett stort misstag av regeringen att skrota 2030-målet för transportsektorn, menar 214 företag och organisationer i en debattartikel. Målet gynnar såväl klimatet som Sveriges renommé, konkurrenskraft, arbetsmarknad, säkerhet och exportintäkter.

Cradlenet har signerat artikeln.

Publicerad 12 oktober 2023