Antrop
Antrop är experter på människors behov och drivkrafter. Tjänstedesignern Maria Klint berättar hur de arbetar med cirkulär ekonomi och delar med sig av sina bästa tips för hur aktörer med vitt skilda intressen kan samarbeta för att skapa innovativa cirkulära lösningar.
Maria Klint, tjänstedesigner på Antrop. Foto: Michel Adamek, Antrop
Vad gör egentligen en tjänstedesign- och UX-byrå?
– Jag tycker att den bästa beskrivningen är: kunddriven affärsutveckling. Vi använder designmetodik för att skapa tjänster, beteenden eller förändring i stort. Det kan vara både i digitala kanaler (UX) och i andra kanaler (tjänstedesign), till exempel mellanmänskliga möten, processer och kommunikation. Vi är experter på att ta reda på vad människor behöver och vad de drivs av.
Hur kommer det sig att ni började arbeta med cirkulär ekonomi?
– För åtta, nio år sedan ställde Antrop sig frågan vad vi, med vår expertis "Kan göra för att öka takten på omställningen mot Agenda 2030?" I och med det satte Antrop en vision: att designa för en bättre och mer rättvis värld. En av våra största utmaningar i Sverige är överkonsumtion. Därför ser vi att cirkulär ekonomi måste vara en del av omställningen – och för att den ska lyckas måste den möta konsumenternas behov och drivkrafter.
Kan du ge några exempel på cirkulära projekt som ni arbetar med?
– Vi arbetar med två olika typer av projekt: antingen att vi är initiativtagare och driver fram ett projekt eller så går vi in och bidrar med vår expertis inom användarvänlighet eller kunddriven utveckling i till exempel ett forskningsprojekt.
– Ett exempel där vi är initiativtagare är projektet “Returbar” för cirkulära e-handelsleveranser inom dagligvaruhandeln. Där har vi gått ihop med Axfoundation och Svenska Retursystem (ytterligare två Cradlenet-medlemmar! reds. anm.) för att designa ett system där e-handelskunder kan lämna tillbaka flergångspåsar vid nästa leverans.
En framgångsfaktor är helt klart att våga vara lite öppen. Ju mer man vågar bjussa på sin egen erfarenhet, hur man tänker, sina processer, desto mer kan någon annan jacka in.
– Utmaningen i det projektet är inte hur påsen ska se ut, utan att designa logistiksystemet och få till en beteendeförändring. Vi tror – för kundens skull – att man ska kunna beställa sin mat från vilken dagligvaruhandel som helst, men fortfarande ha samma påsar i system. Vi håller just på att utforma hur pilotprojektet ska sjösättas. Sedan kommer vi jobba med livscykelanalys och kundinsikter och testa, lära och vidareutveckla.
– Ett exempel av den andra typen är ett samarbete med möbelbranschen, RISE och Chalmers Industriteknik som vi ska sätta igång med nu för att ta fram ett avancerat spårbarhetssystem för cirkulära möbelflöden med hjälp av digitala produktpass.
Vilka framgångsfaktorer har du sett hos era kunder för att ställa om till en mer cirkulär affärsverksamhet?
– Cirkulär ekonomi handlar till stor del om att aktörer som inte samarbetat tidigare måste jobba ihop. En framgångsfaktor är helt klart att våga vara lite öppen. Ju mer man vågar bjussa på sin egen erfarenhet, hur man tänker, sina processer, desto mer kan någon annan jacka in.
Vi måste testa, lära och vidareutveckla – om och om igen.
– Ofta sammanför vi aktörer som har helt olika intressen – längs en värdekedja eller konkurrenter – som ska samskapa. Det här handlar ju om affärsutveckling och det är känsligt att prata om externt. Men de bolag och personer som har mandat och kan prata öppet om sin verksamhet, de kommer längre.
Vilka hinder har du sett?
– I och med att många projekt kräver flera olika aktörer så är det finansieringen som är en utmaning: vem ska betala för utvecklingen av detta? Hur stor andel ska vem betala för? Vem ska äga projektet? Det är klurigt! Då lutar det alltid åt att vi får söka gemensamma pengar och det ger en tröghet. Det tar tid att söka pengar.
Har du några bra tips för att få ut så mycket som möjligt av en workshop – med fokus på cirkulär ekonomi i synnerhet?
– Jag håller ju ofta workshops med många olika aktörer med helt olika intressen, ibland helt motstridiga. Något jag upplevt som väldigt värdefullt är att jobba med framtidsscenarios som förenar deltagarna på något vis. Allra bäst är det när de har varit med och samskapat ett önskat scenario. Då blir det som att man vågar prata mer öppet om vad man kan bidra med och se vilka möjligheter vi har tillsammans.
– Om man gör en workshop där folk ska identifiera nya cirkulära möjligheter så är det väldigt viktigt att respektera att affärsutveckling är känsligt att prata om externt. Då är det bra att ha individuella möten med deltagarna för att förstå de olika perspektiven, vad vi kan jobba på tillsammans och vad som är känsligt att jobba med i grupp.
Maria arbetar fram cirkulära lösningar inom nätverket LOOP tillsammans med sina kollegor: Erik Hammarström, tjänstedesigner och grundare, och Linda Glad, hållbarhetsdesigner. Foto: Antrop
Ni är svensk partner i det cirkulära nätverket LOOP, vad är det?
– LOOP är ett nordiskt nätverk där vi är 5–6 partners. Det är en blandning av managementkonsulter, tjänstedesignbyråer och startupmiljöer där vi jobbar med att sammanföra startups och etablerade företag. Vi initierar nya samarbeten och finns tillgängliga för att testa cirkulära affärsmodeller på marknaden – i smått eller stort.
Ni blev ganska nyligen medlemmar i Cradlenet. Vilka förväntningar har du på ert medlemskap?
– Vi ser ju Cradlenet som en självklar organisation att vara medlem i om man jobbar med cirkulär ekonomi i Sverige. Vi ser också att LOOP är en slags förlängning av Nordic Circular Hotspot, som – precis som Cradlenet – är en arena för att knyta kontakter och att lära sig. LOOP är lite mer hands on och kan bidra med att designa och testa cirkulära affärsmodeller. Jag ser framöver att vi kan utbyta erfarenheter båda vägarna.
Vilka konkreta tips har du till någon som vill starta ett cirkulärt företag eller vill ställa om sin verksamhet mot cirkulär ekonomi?
– Jag tror inte vi kan tänka oss fram till hur en perfekt cirkulär tjänst eller affärsmodell ska se ut. Vi behöver lära oss längs med resan, i takt med att branschen ställer om, att det kommer nya politiska krav och i takt med att kunderna mognar och efterfrågan på cirkulära lösningar ökar. Det mest konkreta tipset är att vi måste testa, lära och vidareutveckla – om och om igen. Testa fort, i tidigt skede. Sitt inte och tänk för länge. Teama upp med likasinnade, hos Cradlenet till exempel, där man förstår vad andra gör. Ha tydliga mål och en tydlig cirkulär framtidsvision som alla som är involverade i företaget strävar mot så att man vet vart man ska någonstans.
Besök Antrop på antrop.se
Intervjuare: Sofia Sundström, Cradlenet