3StepIT
3StepIT grundades i Finland 1997. Syftet har sedan start varit att hjälpa kunder att planera och hantera utbyten av datorer och samtidigt kunna säkerställa återanvändning av utrustning. Sebastian Holmström (Cradlenet) har intervjuat Alexander Rundqvist.
Hur kan 3stepIT bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi?
Ett av våra viktigaste uppdrag är att samla in, reparera och återanvända IT-utrustning. Genom att minst fördubbla livscykeln för en dator eller mobil skapas betydande miljövinster. Processen främjar den cirkulära ekonomin eftersom materiella resurser bibehålls i cirkulation och produkten får tjäna flera användare under dess livstid.
För att möjliggöra insamlingen av utrustning jobbar vi därför aktivt med hyreskoncept och stödtjänster för asset management. Vi får då kontroll över produkterna, kan ta ett bra restvärde i dem vilket ger låg kostnad under användningsperioden och insamlingen blir systematisk. Vår kund kan fokusera på att vara så produktiv som möjligt under den förutbestämda livscykeln varefter 3stepIT tar vid och återanvänder. Vi ser också att detta ger en längre total livscykel jämfört med att en verksamhet använder t ex en dator så länge de kan eftersom vi vet att den med stor sannolikhet kommer att hamna på hyllan när den väl går sönder. De flesta organisationer tycker då inte att det är värt att reparera datorn och den skrotas t ex efter 5 år istället för efter 7 eller 8 år om den hade gjorts i ordning för en ny användare med lägre krav på prestanda.
Vad för åtgärder tycker 3stepIT är viktiga att genomföra för att snabba på omställningen till en cirkulär ekonomi i Sverige och världen?
Cirkulär ekonomi är ett stort begrepp. Men avgränsar vi till området IT finns några viktiga observationer att göra. Återanvändning av IT-produkter är fortsatt nyckeln till en omställning. Även om IT behövs för att vi ska kunna konsumera smarta digitala tjänster som i sin tur gör oss mer klimatsmarta måste vi minska produktionen av nya IT-produkter totalt sett. Dels genom att tillverkarna designar produkterna bättre för att möjliggöra återanvändning och dels genom att säkerställa en väl fungerande andrahandsmarknad så att det finns ekonomiska incitament för att hantera, bearbeta och placera om begagnade IT-produkter till nya användare. Sverige är väl framme här men vi tycker att lagstiftarna kan agera smartare. Ett sämre exempel exempel på detta är den s k kemikalieskatten. Även om grundtanken var god drabbar den även begagnade produkter som importeras till Sverige för hantering och återanvändning. Vi vill att Sverige skall vara ett föregångsland i Europa och världen för återanvändningen av IT-produkter och då måste vi säkra att det finns goda förutsättningar för import/export. Vi tror vidare att minskat ägande genom hyreskoncept och annan liknande tjänstefiering är avgörande för att få till en mer systematisk hantering av en produkts livscykel varför vi kommer att jobba ännu hårdare med denna affärsmodell. Detta är ur vår synvinkel kanske det bästa sättet att snabba på en omställning eftersom det per definition ändrar våra kunders beteende omgående.
Utöver vår räckvidd som är företag och organisationer tycker vi att insamlingen av begagnade IT-produkter från konsumenter behöver struktureras upp. Här kan lagstiftarna jobba hårdare. En möjlighet vore att realisera någon form av pantsystem för konsumentmarknaden. Då ökar åtminstone möjligheten att återvinna större mängder både fungerande produkter som ligger på hyllorna i hemmen samt material från kasserade produkter. En spaning från vår sida är att vi oavsett kommer att få se en klar ökning i försäljningen av begagnade produkter till konsumenter under de kommande åren vilket är en glädjande utveckling.
Vad har ni för tips till företag som vill ställa om till en cirkulär affärsmodell?
Vi tycker att det är viktigt att företagen ser över befintliga inköps- och avvecklingsmetoder. För det första gäller det att titta på vilka produkter som är miljösmarta. Med det menar vi att de ska hålla för återanvändning samt vara miljövänliga i övrigt genom t ex låg energiförbrukning eller hög andel återvunna material i själva produkten. En organisation som certifierar IT- produkter utifrån sådana parametrar är bl a TCO Development och denna typ av krav tycker vi är bra att ta med i upphandlingsfasen. Man bör även ställa sig frågan om när produkten ska bytas ut med hänsyn tagen till optimal nytta för användarna och hur den skall återanvändas. Har man tagit ställning till dessa frågor är man på god väg in i en systematisk modell för sin livscykelhantering. För att detta skall fungera som en standardiserad process i organisationen tycker vi givetvis att det bästa är att tjänstifiera livscykeln, börja hyra sin hårdvara och fokusera på användningen istället för ägandet. Då kommer livscykeln att utföras som tänkt och både företagen och miljön tjänar på affären.
Hur tror ni kommer Corona att påverka omställningen till en cirkulär ekonomi?
Det var en klurig fråga. Hela den situation vi befinner oss i innebär att många troligen börjar ifrågasätta i synnerhet den resande livsstilen. Med digitala hjälpmedel som redan finns kan och kommer vi att kunna jobba effektivare från och med i princip nu. Det är väldigt påtagligt och det triggar i sin tur fler tankar kring vilken miljöpåverkan individens olika val har. Det här har pågått ett tag redan och Coronan bir en form av trigger för att ”nu är det allvar” att ta ansvar för mer än minskad smittspridning. Summeringen blir att detta skyndar på omställningen något och vi märker generellt att miljöbudskapet i våra typer av tjänster har gått från ”nice to have” till ”must have” på ganska kort tid. Det är numera svårt för en större organisation att förbise systematisk återanvändning eller att acceptera att ägda IT-produkter blir kvar hos anställda utan att en säker avveckling eller miljöriktig återanvändning kommer till stånd.
EU vill i samband med nya åtgärdsplanen för cirkulär ekonomi ge mer makt till konsumenten och ställa krav på att reservdelar ska finnas tillgängliga, att produkter ska vara designade så att de går att reparera samt ge medlemsstater möjlighet och incitament göra reparationstjänster mer attraktiva skattemässigt. Vad tycker ni om om det samt vilken betydelse tror ni det kommer att ha för er verksamhet?
Det är ett jättebra initiativ som med största säkerhet kommer öka hållbarheten i alla led. För det första kan den totala livslängden för en IT-produkt troligen ökas, dvs både under dess första och andra liv. Det är i sig en avgörande faktor. Vidare ökar möjligheterna till enklare reparationer vilket kommer att driva på andrahandsmarknaden ytterligare. Vi ser definitivt att detta vore gynnsamt för vår verksamhet. För tillverkarna uppstår också nya möjligheter att sälja komponenter men samtidigt nya utmaningar i att bygga upp mer modulära produkter samt hålla större reservdelslager. På ett sätt blir IT-branschen kanske mer lik bilindustrin som har lång vana av att underhålla sina produkter genom betydande reservdelsproduktion och tillhandahållande av reparationstjänster. Det blir mycket spännande att se hur det utvecklar sig tycker vi och kommer att vara en aktiv del i detta skeende.
Läs mer om 3stepIT: 3stepit.com