• Den 25/3 bjuder Cradle Net i samarbete med KTH och CITIES in Dame Ellen MacArthur till en kväll om cirkulär ekonomi. Paneldebatt med Anders Wijkman, Anna Borgeryd och Thomas Hahn modererat av Johan Kuylenstierna.

  • Cradle Net är ett tvärsektoriellt nätverk för cirkulär ekonomi organiserat som en ideell förening

  • Använd förnyelsebar energi och stärk biologisk mångfald

  • komposterbara gDiapers

    Case: Komposterbara gDiapers-inläggen ingår i biologiska cykeln. De använda inläggen samlas t ex in med matavfallinsamling och rötas till biogas + biogödsel. På så vis återförs näringen till det biologiska kretsloppet och vi motverkar Peak fosfor.

  • Biologiska och tekniska kretslopp

    En cirkulär ekonomi behöver biologiska och tekniska kretslopp med säkra och hälsosamma kemikalier

Mer än ett decennium har förflutit sedan Cradle to Cradle kom ut, den bok som är en av de stora influenserna till de cirkulära idéer som nu börjat synas allt mer i den globala debatten om vår resursproblematik. I mitten av april kom författarna ut med den efterlängtade uppföljaren, The Upcycle.

Budskapet i Cradle to Cradle – Remaking the Way We Make Things från 2002, kan kanske enklast sammanfattas i idén om att det i det vi kallar naturen inte finns några problem med avfall eller farliga utsläpp. Alla material som ingår i organismer återgår till jorden, utan att göra skada. Naturen har inget designproblem – men det har vi människor.

Det har en tid ryktats om en uppföljare till Cradle to Cradle – och nu har författarna William McDonough och Michael Braungart kommit ut med The Upcycle, som den nya boken heter. Undertiteln Beyond Sustainability – Designing for Abundance syftar på att det designproblem vi människor har måste lösas genom att vi designar så som naturen gör, med utgångspunkt från att överflöd är något positivt.

I ett utskick till sin maillista skrev William McDonough följande:

”Cradle to Cradle is a foundation, a fulcrum against which we can lean levers of desirable change. The Upcycle is a collection of stories about amplifying, scaling up and accelerating change, about discovering those leverage points where innovation tips the world not just toward sustainability but beyond. We believe upcycling the quality of our design—seeking purposeful, continuous improvement instead of simply recycling yesterday’s sub-optimal or obsolete ideas—is the force that will raise up a more just, prosperous, fruitful world.

President Bill Clinton has done us the great honor of writing a foreword to the book. Here’s an excerpt—

“The Upcycle is a book about creativity, about thinking big even if we have to act small, and about approaching problems with a bias for action… Bill McDonough and Michael Braungartinvite you to think about the future we share; to imagine what could be and how to make it so. We are all in this together, and we’ll need a global commitment to sustainability if we want our children to inherit a world of shared opportunity, shared responsibility, and shared prosperity. Let’s get to work.”

Yes, let’s. We are living in a moment of reckoning and extraordinary opportunity, a calamitous time when many businesses are seeking new ways to apply their considerable energy and resources to meeting the world’s needs. Agile, responsive businesses, those able to upcycle everything they do, will create more value for more people. They will prosper, and so will the places and people sharing their beneficial presence. Generosity, abundance and the good health of our world will define success.

Please join us on this journey. Let’s upcycle everything.”

Förväntningarna på The Upcycle är förstås höga. Förra veckan anlände boken i fysisk form till mig (Tobias Jansson, CircularEconomy.se) och jag har hittills bara hunnit läsa förordet och introduktionskapitlet, men det verkar lovande.

För att få lite snurr på läsningen och möjlighet till intressanta diskussioner har jag och Johanna Stål, chefredaktör på Camino, startat en digital läsecirkel för The Upcycle. Diskussioner sker i ett onlineforum och vi kommer också att styra upp ett och annat fysiskt möte (i första hand i Göteborg). Vill du vara med? Skicka din mailadress till tobias@circulareconomy.se så bjuder jag in dig. För att delta krävs att man har tillgång till boken. Deltagarantalet är begränsat, så först till kvarn.

I innehållsförteckningen hittar vi kapitelrubriker som ”Life Upcycles”, ”Wind Equals Food”, ”Soil Not Oil”, ”Let Them Eat Caviar” och ”The Butterfly Effect”.

Låt oss uppvinna allt!

Foto Tobias Jansson

Den 25 mars 2013 kom Ellen MacArthur till Stockholm för att prata om den cirkulära ekonomin. Intresset var stort – flera veckor innan var biljetterna slut och föreläsningssalen var fullsatt.

Ellen MacArthur satte 2005 rekordet i att ensam segla jorden runt. De tre månaderna hon var till havs beskriver hon som att konstant utsättas för sitt livs största stresspåslag – man måste alltid vara alert. Hon sov nästan aldrig en hel timme i sträck.

Förutom att hon satte rekord gav resan henne något annat – en insikt. Det var när Ellen MacArthur satt i sin båt och såg hur nivåerna på batteriet sakta minskade, som hon förstod hur allt hänger ihop.

– Seglar du ensam i båten ska du klara av allt själv, mat, utrustning, du ska hålla koll på isberg och hur strömmarna går. Du lever som en del av ett enormt system, havet – och på båten har du allt för att klara dig. Medan man seglar ser man att dieseln som driver generatorn sakta minskar, du ser hur batteriets energi som driver autopiloten blir mindre och mindre för varje dag som går, säger hon.

Tidigare hade hon inte tänkt särskilt mycket på det – men den gången hon var ensam på båten började tankarna vandra.

– Jag insåg att vår globala ekonomi står inför samma problem som jag hade på båten – jordens resurser tar slut.

Hon hade aldrig sett det så, men nu när hon insåg att det är precis vad kommer att hända, var det som att lyfta en sten och se vad som fanns därunder.

– Gör du det kan du antingen välja att lägga tillbaka stenen och fortsätta med ditt drömjobb. Eller så får du lägga stenen åt sidan och börja lära dig saker, säger hon.

Själv kunde hon inte lägga tillbaka stenen. I stället började hon ta reda på hur det hängde ihop, pratade med alla möjliga, från ekonomer till bönder.

När hon insåg att kolet bara kommer att finnas i 118 år, olja i 40 år, uran 59 år och koppar i 61 år, bestämde hon sig för att fokusera på den framtida ekonomin.

Hon förstod att vårt sätt att hushålla med resurserna var linjär: Vi tar något ur marken, tillverkar saker, och kastar dem.

– Att saker måste gå sönder för att vi ska tillverka och sälja nya – det är den linjära ekonomin, säger Ellen MacArthur.

Men så började hon hitta andra sätt att tänka. Som mattillverkaren Desso som inte ville sälja sina mattor, utan hellre hyrde ut dem för att se till att de kom tillbaka till fabriken, där de gick att smälta ner och återanvändas till fullo.

– Då förstod jag att en cirkulär ekonomi kan fungera i lång tid. Du kan få saker att flöda i en cirkel, hela tiden, och de produkter som tillverkas och återtillverkas är fullvärdiga produkter hela vägen runt. Och flödet gäller inte bara designen, utan också rent affärsmässigt – ska vi egentligen köpa halvdåliga tvättmaskiner som går sönder efter viss användning, eller hyra maskiner där vi betalar per tvätt, och kan skicka tillbaka maskinen till fabriken när den går sönder?

Det var viktigt för Ellen MacArthur att se att den cirkulära ekonomin hade en fungerande affärsmodell, att företag kunde göra vinst. Därför har hon tillsammans med forskare gått igenom de företag som använder sig av cirkulära modeller. De tittade på industrier som mobiltelefoner, smartphones, tvättmaskiner och lättare lastfordon.

Resultatet har presenterats i två rapporter och det förvånade henne själv att se att det var ekonomiskt hållbart – i vissa fall reducerades kostnaderna för företagen till hälften.

– Rapporten visade att det går att tjäna 630 miljarder US dollar, och det bara på att återvinna produkter, säger Eller MacArthur.

Allt fler företag har börjat tänka cirkulärt. Ellen MacArthur berättar om hur däckfirman Michelin i USA inte längre säljer däck utan lät kunderna betala per mil de använde däcken, om Caterpillar-motorer designas för att kunna tas isär och återuppbyggas, mobiltelefoner man hyr och får en ny var 18:e månad när man lämnar in sin gamla, plastpåsar som går att kasta i toaletten eftersom de är biologiskt nedbrytbara och löser upp sig.

– Ibland tänker jag: Är den cirkulära ekonomin ouppnåelig? Men då minns jag att när min gammelfarfar föddes fanns bara ett fåtal bilar. När han var 15 år flög man för första gången ett plan. 10 år innan han dog kom första mobiltelefonen. Om det finns någon tid då vi kan tänka om framtiden är det nu, när vi har internet och budskap kan färdas runt jorden på några få sekunder, säger Ellen MacArthur som sista ord på sin föreläsning.

Men inte de sista orden vi kommer höra om den cirkulära ekonomin. Den får allt större uppmärksamhet i media världen över, hon har deltagit i World Economic Forum och för ett år sedan blev Ellen MacArthur kontaktad av den EU-kommissionen.

Den benhårda viljestyrka som fick Ellen MacArthur att sätta rekord för att segla ensam runt världen, märks bakom hennes engagemang för den cirkulära ekonomin. Hon kommer inte att ge sig förrän hon har förändrat framtiden och hittat ett bättre sätt för oss att leva på jorden.

Av: Ana Udovic, frilansjournalist och medlem i Cradle Net

Ellen MacArthur slog världsrekordet i ensamsegling  nonstop runt jorden 2005. När hon senare drog sig tillbaka från kappseglingen bestämde hon sig för att anta en större utmaning: Att sprida kunskap om att jordens resurser är ändliga och att en övergång från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi är nödvändig för framtida välfärd. Ellen MacArthur Foundation, startades 2010 med bas i Storbritannien och har på kort tid blivit ett kunskapsnav som fått stort internationellt erkännande i sitt arbete med hur företag och sämhällen skulle kunna övergå till en cirkulär ekonomi.

Vad skulle krävas för att Sverige skulle ställa om till cirkulär ekonomi och vad har vi att vinna på det? Vilka förändringar i resursflöden, affärsmodeller och konsumtion skulle en cirkulär ekonomi i praktiken innebära?

Kom och lyssna till Ellen MacArthur när Cradle Net, KTH och CITIES bjuder in med efterföljande paneldebatt och mingel. Den 25.e mars kl. 17.00-19.00 på KTH. Eventet är gratis, boka biljett här. Foto:  T H Martinez/Sea&Co Uppdatering: Läs mer om eventet och panelen här http://www.cradlenet.se/cirkular-salong-med-ellen-macarthur-253/

 

Det rör på sig när det gäller cirkulär ekonomi i Sverige och i världen. I Davos på World Economic Forum så är cirkulär ekonomi högt på agendan och i Sverige så tog professor Johan Rockström, Anders Wijkman och Rebecka Carlsson nyss topplaceringar i Miljöakutellts lista med Miljömäktigast 2013. Alla tre driver på tungt för en cirkulär ekonomi i Sverige. Ellen MacArthur Foundation släppte precis nya McKinsey-rapporten på ämnet och berättade om deras “global alliance for 100 businesses making the transition to a circular economy”. Tobias Janson sammanfattar rapporten bra på sin blogg, vi pratar siffror som 700 miljarder dollar (för området  ”fast-moving consumer goods”) att tjäna på en cirkulär ekonomi som kan rädda välfärd och jobb.

Innan jul skrev 33 stycken kommissionärer, miljöministrar, företagsledare och miljöforskare på ett upprop för ett energisnålt Europa med cirkulär ekonomi. Ellen MacArthur intervjuades i BBC igår om nya rapporten, ett utdrag ur intervjun: http://www.bbc.co.uk/news/business-21182670

foto Johan RutherhagenDags för vårt femte och årets andra frukostmöte.

Kom till Coffice korsningen Tjärhovsgatan, Östgötagatan klockan 8.30 -9.30 tisdag den 5 februari.

Välkommen du som är nyfiken på Cradle Net och vill se mer av Cradle to Cradle konceptet och cirkulär ekonomi. Det blir möjlighet att höra om vad som är på gång, bolla idéer och få inspiration. Coffice ordnar 50% rabatt på deras frukostpaket, 30 kr.

Kontakta mig på 0767 166 554 om du har frågor. /Anna Emmelin

Cradle Net bjuder in till en Cirkulär salong på lördag eftermiddag den 17:e nov, 2012 på The HUB, Riddargatan 17D, Stockholm.

Cirkulär salong kombinerar innovation, kunskap och kultur. Denna gång är vårt tema; “Cirkulär ekonomi och entreprenörskap – Nya affärsmodeller och nya jobb”. Preliminärt program finns här: http://www.facebook.com/events/360681557357755/?fref=ts Mer info och uppdaterat program kommer inom kort. Plats: The HUB

För ett år sedan rapporterade Cradle Net att det tyska sko- och sportswearföretaget Puma börjat sträva efter cirkulära principer i sin produktion. Nyligen tillkännagav de att de till vår-/sommarsäsongen 2013 lanserar en cradle to cradle-certifierad kollektion helt gjord av återvinningsbara och komposterbara material.

År 2010 gjorde Puma en inventering av vad deras miljöpåverkan kommer ifrån. Det visade sig att 57 procent hade att göra med produktionen av råmaterial som läder, bomull och gummi. Företaget tog då ett beslut om att öka andelen produkter gjorda av miljövänliga material.

Nu kommer kollektionen InCycle (S/S 2013) där alla produkter är tillverkade av giftfria, framtidsvänliga material som biologiskt nedbrytbara polymerer, återvunnen polyester och ekologisk bomull. Kollektion, som är den första i sitt slag som cradle to cradle-certifierats, innehåller bland annat sneakers (komposterbara), träningsjacka (återvinningsbar), t-shirts (komposterbara) och ryggsäck (återvinningsbar).

– Vi känner ett ansvar för vår påverkan på miljön och det här konceptet är ett första steg mot en långsiktig vision för Pumas produkter där vi använder innovativa material som kan återvinnas i tekniska processer eller komposteras i biologiska kretslopp, säger Pumas vd Franz Koch i ett pressmeddelande.

Att återvinna produkter utan kvalitetsförlust kräver att materialen kan sorteras i helt rena fraktioner. Kompositmaterial är uteslutna och komplexa produkter som skor är problematiska eftersom de innehåller många olika material. Puma har därför valt att göra de sneakers som ingår i InCycle-kollektionen biologiskt nedbrytbara. Under goda förhållanden (i en industriell komposteringsanläggning) bryts skorna ner på sex månader (se bild ovan) och blir humusämnen i det naturliga kretsloppet. Materialen som används är ekologisk bomull och linne (överdelen), och biologiskt nedbrytbar plast (sulan).

Träningsjackan i kollektionen är till 98 procent gjord av återvunna PET-flaskor. För att hela jackan sedan ska kunna återvinnas utan kvalitetsförlust är även dragkedjan gjord av återvunnen polyester. När jackan gjort sitt kan den återlämnas till Puma som gör polyestergranulat av den, vilket används som råmaterial till nya polyesterprodukter – behovet av råolja och energi minskar därmed, och produkten genererar inget avfall.

Ryggsäcken är gjord av polypropylen. När den återlämnas till Puma skickas den tillbaka till tillverkaren i Kina som återvinner materialet och tillverkar nya ryggsäckar.

Återvinningen är beroende av systemet Bring Me Back, som Puma tillhandahåller i sina butiker i Tyskland sedan april 2012, där kunder kan lämna in sportskor och -kläder av alla märken. Från oktober expanderas systemet till fler marknader med ambitionen att vara globalt täckande i januari 2013.

För att tillverka träningsjackan i InCycle-kollektionen används återvunna PET-flaskor (Steg 1). Flaskorna blir PET-pellets (Steg 2), som används för att göra polyestertråd (Steg 3) som tyget vävs av (Steg 4) som sedan används till jackan (Steg 5). När jackan använts samlas den in och ”shreddas” (Steg 6), och blir polyestergranulat (Steg 7) som kan användas till nya produkter.

LÄS MER
Puma introduces biodegradable and recycleable products

Ursprungligen publicerad på CircularEconomy.se

circular economy matilda wendelboe etcCradle Nets styrelseledamot Tobias Jansson har glädjande nog valt att fokusera heltid på cirkulär ekonomi och går ut med nedanstående pressmeddelande idag. Han kommer även skriva på cradlenet.se framöver.

 

 

Nu lanseras CircularEconomy.se, en blogg som följer utvecklingen inom cirkulär ekonomi och cradle to cradle. Det handlar om ett nytt designparadigm som bygger på att de material vi använder ska vara så rena att de kan ingå i slutna biologiska och industriella loopar. Återvinning 2.0, om man så vill.

Hur kommer det sig att myrorna, som totalt sett har större biomassa än oss människor, inte producerar något avfall eller förstör de ekosystem de lever i? I myrsamhällena är överflöd och tillväxt inget problem, utan en förutsättning för liv. I det vi kallar naturen ingår alla material i eviga loopar – avfall är näring till nya processer.

En rapport från McKinsey och Ellen MacArthur Foundation slog nyligen fast att det EU:s näringsliv har 500 miljarder euro att spara per år genom att skapa en cirkulär ekonomi där avfall, precis som hos myrorna, är näring. Nyckeln heter cradle to cradle – att arbeta med material som går tillbaka till “vaggan” när produkterna är uttjänta och kan användas på nytt utan kvalitetsförlust.

– Miljöarbete har alltid handlat om att minska våra avtryck på planeten och försöka vara så “lite dåliga” som möjligt. Det här synsättet vänder på det resonemanget. Då handlar det om att göra saker hundra procent bra från början, helst så att avtrycket på planeten till och med blir positivt, säger Tobias Jansson som driver CircularEconomy.se

Reportageboken På spaning efter en cirkulär framtid (arbetsnamn) är en pågående resa där Tobias Jansson möter entreprenörer, forskare och visionärer för att diskutera hur en framtid byggd på cirkulära principer kan se ut. Utgivning är planerad till september 2013 – fram tills dess publiceras utdrag ur intervjuer och ögonblicksbilder från de människor Tobias möter på vägen på CircularEconomy.se

Följ med!

Besök CircularEconomy.se
Följ CircularEconomy.se på Facebook

Kontakta Tobias Jansson på tobias@circulareconomy.se
Tobias arbetar f n från Barcelona men finns tillgänlig på Skype (tobias.jansson) för intervjuer

 

Bilderna visar komposterbara tallrikar gjorda av palmblad från amerikanska Verterra + biologiskt nedbrytbara skor från spanska One moment + jacka och klänning i Cradle to Cradle-certifierade material från stockholmsbaserade Matilda Wendelboe, foto Tina Axelsson