Critiques of the circular economy

SAMMANFATTNING

Titel på rapport: Critiques of the circular economy

Författare: Hervé Corvellec, Alison F. Stowell och Nils johansson

Utgivare: Journal of industrial ecology

Datum: Augusti 2021

Målgrupp

Rapporten är intressant för både företag och politiker som jobbar med cirkulär ekonomi för att se konceptet mer ur ett helhetsperspektiv och förstå att cirkulär ekonomi inte täcker allt väsentligt för att skapa ett hållbart samhälle, att det kan i dagsläget kan leda till suboptimering om helhetsperspektivet saknas och att konceptet ännu inte är färdigutvecklat. 

Sammanfattning

Författarna till rapporten har samlat den kritik som finns kring cirkulär ekonomi, främst från forskare men också utövare, i syfte att lyfta fram oadresserade antaganden, “blinda fläckar”, motsägelser, oidentifierade konsekvenser och fördelar som tas för givet när det gäller övergången till cirkulär ekonomi. 

Rapporten lyfter exempelvis utmaningen med att det inte finns en tydlig definition på vad cirkulär ekonomi är för något, att beskrivningen av den idag är för vag och bred och att den inte adresserar komplexiteten kring, och sambanden mellan, social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Vissa ser begreppet som ett paraplybegrepp som entusiasmerar för att det kan lösa olika typer av problem men när cirkulär ekonomi ska operationaliseras blir det problematisk för många på grund av att begreppet inte är tillräckligt definierat.

Cirkulär ekonomi konceptet och begreppet kritiseras även för att inte ta hänsyn till befintlig kunskap, exempelvis att det inte går att eliminera avfall och att tillgången till återvunnet material är oförutsägbart då det först kräver att produkter och material konsumeras, vilket skapar stora osäkerheter i leverantörsledet. Andra exempel är att begreppet inte tar hänsyn till kunskapen om att material kontamineras eller slits ner, vilket begränsar hur cirkulärt något kan bli.

Kritiken handlar också om utmaningen kring att giftigt avfall inte kan cirkuleras, att explosiva material inte återvinns och att en stor del av det genererade avfallet hanteras av den informella sektorn. Vidare kritiseras cirkulär ekonomi för att underestimera de praktiska svårigheterna med att koppla samman avfallsströmmar med produktion och att byta ut nyproducerat med återanvänt. Att betrakta avfall som en resurs kan enligt studien paradoxalt nog öka efterfrågan på avfall snarare än att minska genererandet av det. Kritik riktas också mot att cirkulär ekonomi fokuserar på det som produceras och mycket mindre på de stora mängderna material och produkter som finns lagrade hemma hos världens befolkning.

Kritik riktas också mot att cirkulär ekonomi ännu inte implementerats i stor skala på grund av det saknas tydliga ramar på politisk nivå; att det på politisk nivå är mycket fokus på ambitionerna kring cirkulering av material, tillväxt och konkurrenskraft men att det är mer diffust med ambitionerna kring social rättvisa, miljöskydd och andra sociala och miljömässiga utmaningar; för att arbetet på EU nivå har saknat tillräcklig involvering av intressenter; att det tar lång tid att validera cirkulära affärsmodeller; det krävs ofta höga initiala investeringar hos företag som vill jobba med cirkulär ekonomi och det inte går att mäta cirkularitet av affärsmodeller.

Rapporten lyfter fram det finns få men väldigt uppmärksammade varumärken som mer eller mindre har implementerat cirkulär ekonomi i sina verksamheter och att dessa antingen är dyra varumärken, varumärken inom en väldig nischad bransch eller varumärken som bara implementerar cirkulära initiativ vid sidan om och som fortsätter ha en linjär affärsmodell som den huvudsakliga affärsmodellen. Vad som också lyfts fram i rapporten som en anledning till att cirkulär ekonomi inte implementerats i stor skala är att den kräver en radikal förändring av konsumentens roll (från konsument till användare), vilken inte alltid är tilltalande eller möjligt för konsumenter. Dessutom kan det kräva att konsumenten behöver ta till sig mycket information för att förstå de cirkulära affärsmodellerna, inläsning som många inte är villiga lägga ner tid på.

Annan kritik som redan nämnts ovan är att det är oklart hur cirkulär ekonomi bidrar till hållbar utveckling. Cirkulär ekonomi presenteras som en praktisk lösning på hållbarhetsutmaningarna, men utmaningarna underestimeras. Cirkulär ekonomi fokuserar enligt rapporten endast på en liten andel av de globala materialflödena och de kortsiktiga och långsiktiga miljöeffekterna är ofta okända i projekt om återanvändning, omtillverkning och återvinning. Bedömningar om hur cirkulära initiativ bidrar till hållbar utveckling behöver göras systematiskt från fall till fall och alla intressenter behöver tas i beaktan. 

Många fler exempel på kritik presenteras i rapporten. Författarna avslutar med att dra slutsatsen att diskursen kring cirkulär ekonomi huvudsakligen fokuserar på de ekonomiska aspekterna och exkluderar de sociala-, samt förenklar de miljömässiga, dimensionerna och att det behövs en konceptuell sammanhållning av definitioner, planer, implementeringar och metoder för utvärdering. 

Tre take-aways

• Cirkulära initiativ behöver analyseras utifrån ett helhetsperspektiv och en hållbarhetsbedömning behöver göras från fall till fall för att inte skapa målkonflikter eller suboptimering.

• Avsaknaden av en tydlig definition och ramar kring begreppet försvårar för implementeringen av cirkulär ekonomi i praktiken. Cirkulär ekonomi implementeras fortfarande i liten skala.

• Det finns många praktiska utmaningar med cirkulär ekonomi som inte uppmärksammas och hanteras i den utsträckningen som det skulle behövas.
  

Anays/kommentar

Att alltid ha med ett hållbarhetsperspektiv när man arbetar med cirkulär ekonomi är nödvändigt då cirkulär ekonomi inte i sig säkrar en hållbar utveckling. Det finns flera fall där mat används för att tillverka plastförpackningar för att kunna marknadsföras som förnybara förpackningar, där man medvetet producerat mycket restavfall för att kunna använda och marknadsföra det som återvunnet material eller där man fokuserat för mycket på att material och produkter ska cirkuleras i stället för att de ska användas som de är så länge som möjligt. 

Cirkulär ekonomi behöver kanske inte vara fullständigt heltäckande? Det finns många ramverk (inte minst de globala hållbarhetsmålen), lagar och regler att ta hänsyn till som bör säkra upp för många luckor i begreppet. Det kräver dock en medvetenhet kring vad cirkulär ekonomi inte innefattar och många exempel på det finns i denna rapport. 

Cirkulär ekonomi är ett verktyg för att nå hållbar utveckling och omställningen till cirkulär ekonomi är nödvändig för att klimatmålen ska nås. Därför behöver intressenter från alla världens länder involveras i den fortsatta satsningen på cirkulär ekonomi så att omställningen blir rättvis och inkluderande för alla. 

/Carolina Togård, Cradlenet

3 november 2021

Nordic Working Paper

Titel: Nordic Working Paper; Low-Carbon Circular Transition in the Nordics

Författare: Gaia Consulting Oy, PlanMiljø, NORSUS, RISE, Environice

Utgivare: Nordiska Ministerrådet

Datum: April 2021

Målgrupp

Rapporten är relevant för nationella myndigheter och det Nordiska ministerrådet för att förstå vilka områden som har stor potential för cirkulär ekonomi så att satsningar görs där det gör störst nytta. Rapporten är också intressant för företag inom olika branscher då den ger en inblick i vilka områden det förmodligen kommer att satsas mycket i varje nordiskt land nu och framöver, samt vilka områden som det eventuellt kommer att satsas mycket på i nordiska samarbeten.

Sammanfattning

I rapporten har branscher och möjliggörare för cirkulär ekonomi (sk. “områden” i rapporten) identifierats utifrån den potential de har till att bidra och driva på omställningen till cirkulär ekonomi på nationell och nordisk nivå. Dessa områden har identifierats genom skrivbordsstudier av nationella strategi- och måldokument och vägkartor samt genom intressentdialoger.

I studien presenterades 8 - 10 områden per land. Kriterierna för att områdena skulle viljas ut var:

• Potentialen för områdena att bidra till övergången till cirkulär ekonomi i varje land.

• Relevansen för de nordiska länderna (områden som skulle gynnas av nordiska samarbeten)

• Möjligheten att bedöma och beräkna potentialen (användbart för fas 2).

I rapporten presenteras en tabell som visar alla områden som har stor potential för cirkulär ekonomi i minst två länder, både branscher/sektorer och möjliggörare (tabell 1).

Tabell 1: alla områden med stor potential för cirkulär ekonomi i minst två nordiska länder. [1]

Av alla områden som bedöms ha stor potential för att bidra till omställningen till cirkulär ekonomi och som kan ha relevans för ett nordiskt samarbete var följande områden gemensamma för de flesta länderna: bioekonomin; mat- och dryckesindustrin; fastighet och konstruktion; och transport, logistik och mobilitet. Vad som innefattas inom dessa industrier varierar något mellan vissa av länderna. Bioekonomin är viktig för samtliga länderna tack vare tillgången till naturresurser. För Finland är det skogen som ligger i fokus inom bioekonomin. I Danmark är det jordbruket. För Island, Färöarna och Grönland är det fiskeribranschen medan Norge, Sverige och Åland har ett bredare perspektiv och fokuserar på jordbruk, skogsbruk och fiske inom bioekonomin. 

Rapporten presenterar alla identifierade områden per land och förklarar potentialen. Här ges ett exempel per land för några av de nordiska länderna.

Finland ligger redan i framkant inom skogsbranschen. De har stark expertis, och jobbar mycket med innovation, på området. Potentialen ligger därmed i området som i rapporten benämns som “biobaserade lösningar” och innebär i detta fall att ta fram nya material och produkter, byta ut fossilbaserade råvaror, skapa hållbara biobaserade lösningar och sidoströmmar och i konsumtionsledet minska förbrukningen av material och öka återvinning med cirkulär design.

I Island är fiskeribranschen (område “bioekonomin”) mycket viktig och det är en basindustri sedan lång tid tillbaka. På senare tid har användningen av biprodukter som råvara för värdefulla innovativa produkter inom exempelvis läkemedelsbranschen och kosmetikbranschen ökat. Fiskeribranschen är därför ett av de områdena med stor potential för cirkulär ekonomi i Island.

I Norge visar de nationella studierna bland annat att aktiviteter relaterade till området “fastighet och konstruktion” har stor potential kring cirkulär ekonomi. Branschen är väldigt viktig för Norge med avseende på BNP och nationell sysselsättning, mindre viktig är den med avseende på utsläpp av växthusgaser. Flera nationella studier har identifierat fastighet och konstruktion som prioritet i arbetet med cirkulär ekonomi då konsumtionen av råvaror och genererandet av avfall inom branschen är stort i ett fortfarande (till stor del) linjärt ekonomiskt system.

I Sverige är ett av områdena med stor potential för att bidra till den cirkulära omställningen området “mobilitet, transport och logistik”. Utsläppen från transportsektorn är väldigt stor i Sverige och utsläppen av växthusgaser måste minska med 70% till 2030. Här finns möjligheter kring att skapa ett tjänstebaserat system kring transporter och att se till att ta om hand material och komponenter när fordonen är uttjänta. En särskild  tydlig möjlighet menar författarna är att öka återanvändningen och återvinningen av stål, aluminium och plast från uttjänta fordon då detta ofta brister i Sverige.

I Färöarna står fiskindustrin för 90% av landets export (område “bioekonomi). Jordbruket är också viktigt för landet och det finns ett intresse för att göra Färöarna självförsörjande inom matproduktion. Jordbruket är därmed ett av de viktiga områdena inom cirkulär ekonomi för landet.

Områden med stor potential presenteras även för Danmark, Grönland och Åland.

Intressenterna som involverades i studien lyfter att det finns många likheter med länderna i Norden som påverkar övergången till cirkulär ekonomi. Likheterna är exempelvis att länderna har små och öppna ekonomier, de är till stor del beroende av internationell handel, har stora tillgångar på naturresurser, de sociala strukturerna liknar varandra och kommunernas betydelse för en hållbar utveckling och övergång till cirkulär ekonomi är i alla länder signifikant. Länderna står dessutom inför samma hållbarhetsutmaningar relaterade till konsumtion, energikrävande värdekedjor och klimatutmaningar.

Intressentdialogen lyfte också (utan inbördes ordning): 1. hög utbildningsnivå, 2. avancerad “know-how”, teknologi och innovation, 3. satsning på digitalisering, öppen data, och digitala lösningen inom både näringslivet och i samhället i stort, som potential för Norden specifikt. Samtidigt finns det stora skillnader och utmaningar, exempelvis att det finns områden som är glest befolkade (ex. i Arktis), medan andra områden, så som Stockholm är tätbefolkade. Danmark är också mer exploaterat än exempelvis Sverige och Faröarna som fortfarande har mycket skog och natur. Dessutom är import- och exportmarknaderna olika mellan länderna, vissa är väldigt beroende import medan andra både exporterar och importerar mycket. Dessa olikheter menar författarna kan försvåra uppskalning av cirkulär ekonomi i Norden.  

Områden att studera vidare

Utifrån alla områden som identifierades ha stor potential för cirkulär ekonomi i de nordiska länderna selekterades följande områden för att studera vidare i fas två (Figur 1).

Figur: områden att studera vidare. [2]

Idag finns det redan flera samarbeten på Nordisk nivå, bland annat inom cirkulärt byggande, hållbara matsystem, förpackningar, plast, textilier, miljömärkning, hållbar konsumtion, etc. som också bidrar till de områden som lyfts fram som viktiga att studera vidare.

I fas två av studien kommer de utvalda områdenas potential kring cirkulär ekonomi att studeras närmare samt deras påverkan på klimat, miljö och ekonomierna i Norden. Hinder för övergången till cirkulär ekonomi inom dessa områden kommer också identifieras.

Källa: [1,2] http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1556393/FULLTEXT01.pdf

Carolina Togård
September 2021
Cradlenet

Blog Post Title Two

It all begins with an idea. Maybe you want to launch a business. Maybe you want to turn a hobby into something more. Or maybe you have a creative project to share with the world. Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.

Don’t worry about sounding professional. Sound like you. There are over 1.5 billion websites out there, but your story is what’s going to separate this one from the rest. If you read the words back and don’t hear your own voice in your head, that’s a good sign you still have more work to do.

Be clear, be confident and don’t overthink it. The beauty of your story is that it’s going to continue to evolve and your site can evolve with it. Your goal should be to make it feel right for right now. Later will take care of itself. It always does.

Blog Post Title Three

It all begins with an idea. Maybe you want to launch a business. Maybe you want to turn a hobby into something more. Or maybe you have a creative project to share with the world. Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.

Don’t worry about sounding professional. Sound like you. There are over 1.5 billion websites out there, but your story is what’s going to separate this one from the rest. If you read the words back and don’t hear your own voice in your head, that’s a good sign you still have more work to do.

Be clear, be confident and don’t overthink it. The beauty of your story is that it’s going to continue to evolve and your site can evolve with it. Your goal should be to make it feel right for right now. Later will take care of itself. It always does.

Blog Post Title Four

It all begins with an idea. Maybe you want to launch a business. Maybe you want to turn a hobby into something more. Or maybe you have a creative project to share with the world. Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.

Don’t worry about sounding professional. Sound like you. There are over 1.5 billion websites out there, but your story is what’s going to separate this one from the rest. If you read the words back and don’t hear your own voice in your head, that’s a good sign you still have more work to do.

Be clear, be confident and don’t overthink it. The beauty of your story is that it’s going to continue to evolve and your site can evolve with it. Your goal should be to make it feel right for right now. Later will take care of itself. It always does.