Cradlenet avslöjar systemfel: Kommuners vilja till cirkulär omställning bromsas av otydlig styrning och kortsiktiga budgetar.

Sverige ligger med sin 3,4% cirkuleringsgrad långt under EUs cirkulära genomsnitt på 11,8% samtidigt som EU har som mål att dubblera cirkulariteten till 2030. När svenska kommuner borde tävla om snabbast cirkulär omställningstakt så saknar de rätt förutsättningar. En ny granskning från nätverket Cradlenet visar att det inte är brist på engagemang utan organisatoriska, juridiska och ekonomiska hinder som bromsar utvecklingen. Samtidigt förlorar Sverige runt 600 miljarder kronor årligen på att hålla fast vid ett linjärt system. Inför valet 2026 kräver Cradlenet nu kraftfulla politiska reformer som gör det praktiskt genomförbart för kommunerna att gå från ord till handling.

Rapporten Cirkulär omställning hos Sveriges kommuner, som bygger på data från 74 kommuner (25,5 % av landets kommuner), visar en tydlig klyfta mellan visioner och verklighet. Medan hållbarhetstjänstepersoner ofta har stor kompetens och driv, saknas det i många fall politisk kunskap, ledarskap och budgetar för omställning.Ca 67% av de svarande upplever hinder eller stora hinder för cirkulär omställning,  71% önskar bättre interna rutiner och 40% saknar tydliga mål och styrdokument.

Ett av de största hindren är även att dagens ekonomiska styrsignaler och kortsiktiga budgetramar gynnar linjära och ohållbara nyinköp framför cirkulära alternativ. Rapporten lyfter bland annat ett konkret exempel där en kommun valde att köpa nya skolbänkar av låg kvalitet istället för mer långsiktigt lönsamma, återbrukade bänkar – enbart på grund av ett lägre initialt inköpspris.

– Det är ett rent systemfel när det är svårare och mer tidskrävande att göra rätt än att fortsätta i gamla linjära hjulspår, säger Jonatan Backlund-Grinde, författare av rapporten.

- Kommunerna efterfrågar inte fler abstrakta visioner, utan färdiga verktyg, juridisk vägledning i upphandlingsprocessen och förändrade ekonomiska incitament, säger Elin Bergman, Circular Impact Officer på Cradlenet. Vi efterfrågar därför kraftfulla politiska reformer som gör det praktiskt genomförbart för kommunerna att gå från ord till handling. - Cirkulär ekonomi handlar om resurseffektivitet, ekonomisk resiliens, beredskap och nationell självförsörjning i en orolig omvärld - det borde därför vara självklart att kommunerna tillsätter resurser för detta!

Länk till granskningen i presentationsformat med grafer
Länk till rapporten
Länk till enkätsvaren i detalj

Nästa
Nästa

Nordic Circular Design Programme öppnar för företag globalt