Cirkulär ekonomi – så funkar det! (ett exempel)
7 February, 2012 in Cradle to Cradle/Circular economy
Hur kan då en cirkulär ekonomi fungera? Ja, till exempel som affärsverksamheten ”The Able project” som Graham Wiles startade – med hjälp av skräp.
Han skapade ett cirkulärt ekonomiskt system, som påminner om naturens eget ekosystem där ingenting går till spillo, till skillnad från vårt traditionella system som fungerar linjärt, alltså där det vi inte använder blir till sopor. Så här ser ett linjärt fungerande system för en vanlig restaurang ut. Strömmarna av sopor är organiserade på ett väldigt enkelt linjärt sätt med ett rakt flöde av resurser direkt till det vanliga – en soptipp.
Diagram A: Det linjära systemet.
Graham Wiles projekt började i ett område där det fanns flera restauranger i Wakefield i Storbritannien. Han arbetade med det gröna nätverket ”Green Business Network”, och till en början engagerade Graham Wiles sig i ett traditionellt, enkelt återvinningsarbete, där han återvann det skräp som restaurangerna producerade. Matrester gick till kompost, plasten till plaståtervinningsstationen – men de pappkartonger som den förpackade maten kom i valde han att betrakta som en tillgång. Kartongerna strimlades och såldes till ett ridcenter för att användas som strömedel till hästarna där (strö sprids ut på spiltans golv för att samla hästarnas urin och avföring). När den strimlade kartongen hade blandats med hästarnas gödsel, blev ströet perfekt för kompost. Graham Wiles samlade ihop komposten och startade en maskuppfödning. Till en början sålde han maskarna som fiskbete till en fiskebutik, men de backade ur. Eftersom han är en påhittig person bestämde han sig då för att starta en fiskodling. Han startade ett ungdomsprogram och arbetade med unga före detta heroinmissbrukare. Men eftersom han tänkte i termer av cirkulär ekonomi, ville han inte bara starta vilken fiskodling som helst utan han valde att föda upp stör, som så småningom skulle producera kaviar som sedan kom att säljas till delikatessaffärer och till samma restauranger där han samlat ihop kartongerna.
Diagram B: Det cirkulära systemet.
Förutom fiskodlingen fanns andra möjligheter på området som gjorde att:
1. Graham Wiles kunde köpa gödselmedel från plantorna till en vattenreningsanläggning i närheten, och med hjälp av den odlade han en dunge pilträd. Av dem startade han en biomassaproduktion som han använde för att driva fiskodlingen, som därmed drivs helt utan kolutsläpp.
2. Han planterade även träd till en fruktträdgård, och med hjälp av fruktförsäljningen fick han mer intäkter för sitt program.
3. Han kunde odla grönsaker, som han använde till mat och för att lära ungdomarna hälsosamt leverne.
Graham Wiles ambition var att precis som ekosystemet skapa ett slutet cirkulärt system, där sopor från en organism blir mat för en annan. På varje steg på vägen lyckades Graham få systemet att befinna sig i ett ständigt kretslopp där inga sopor som inte användes släpptes ut. Han fick ett lågt värderat material – kartong – att bli ett högt värderat – kaviar, samtidigt som han tjänade pengar på vägen, varav en del gick till ungdomsprogrammet. Dessutom höll sig 96 procent av de ungdomar som var med i programmet borta från droger efteråt, till skillnad från regeringens program där endast 5 procent hade mindre återfall.
– Sammanställt av Anna Maria Orru, brittisk arkitekt som också arbetar med cirkulär ekonomi och ” closed circular metabolism” eller den slutna, cirkulära ämnesomsättningen.
Läs mer om The Able Projekt:
http://www.theableproject.org.uk/
Mer om Anna Maria Orru, Arch ARB RIBA Architect / Research Curator
SCENE – thinking
amo@scene-thinking.com www.scene-thinking.com och www.annamariaorru.com
