Intervjuer med Cradlenets medlemmar


Nedan finner ni intervjuer med några av Cradlenets befintliga och tidigare medlemmar.

 

Troldtekt.png
 

Troldtekt

Intervju januari 2018

Troldtekt är ett danskt företag som tillverkar och designar Akustikplattor enligt cirkulära principer. Troldtekt har nyligen etablerat sig med eget kontor i Sverige och Cradlenet  har intervjuat Troldtekts kommunikations- och marknadschef, Tina Kristensen (på bild).

1. Vad var det som gjorde att ni valde att bli medlemmar i Cradlenet?
Svar: Vi har arbetat med Cradle-to-Cradle (C2C) principerna sedan 2011 och därför är det naturligt för oss att stötta de organisationer som arbetar med att sprida kunskap om C2C. Vi har i många år stöttat Cradlepeople i Danmark samt samarbetar med Cradle-to-Cradle e.V. i Tyskland (där vi också har ett kontor) och eftersom vi nu har etablerat oss med en egen organisation i Sverige vill vi också stötta Cradlenet.

2. Både eran produktionsprocess och era akustikplattor är designade utifrån Cradle-to-Cradle principerna. På vilka sätt?
Svar: Våra akustikplattor framställs av naturliga och ofarliga material: trä och cement. Eftersom vi bara använder dessa material kan vårt produktionsavfall skickas till kompostering och sedan återvända till naturen i form av näring. Akustikplattorna produceras i ett slutet system utan utsläpp av processavlopssvatten. Dessutom använder vi vindkraft som vår enda energikälla.

3. Ni är den enda i er bransch och ett av relativt få företag som har en företagsstrategi som bygger på Cradle-to-Cradle principerna. Vad var det som gjorde att ni tog initiativet?
Svar: Ursprungligen var det för att vi ville certifiera oss enligt ett internationellt "miljömärke" så att vår beskrivning av vår produktionsprocess skulle kunna verifieras av en tredje part. Därför certifierade vi våra akustikplattor enligt Cradle-to-Cradle Silver. Efter att ha varit certifierade i ett år upptäckte vi dock att C2C inte bara bör ses som ett miljömärke utan som en del av företagets strategi så att hela värdekedjan kan påverkas mer effektivt. Dessos pionjärarbete med Cradle-to-Cradle har inspirerat oss mycket.

4. Vad har varit och är de största utmaningarna?
Svar: den största utmaningen som har varit och som fortfarande är är återvinningen av våra uttjänta akustikplattor. De är oftast 50 år gamla när de kommer till återvinningen och vi känner inte till de leverantörer vi hade för cement och färg för 50 år sedan. Vi vet inte heller hur plattorna har påverkats under användningsfasen (om de har absorberat farliga ämnen eller blivit felaktigt ytbehandlade). På grund av dessa osäkerheter kan vi inte kompostera våra gamla skivor utan behöver först testa dem så att de inte innehåller något olämpligt och sedan återvinna dem. Det finns ett behov av att skapa industriella symbioser med byggföretag, rivningsföretag och kommuner.
Cementet från våra gamla akustikplattor skulle till exempel kunna användas vid tillverkninga av nytt cement och träet i plattorna skulle kunna ersätta en del fossila bränslen.
 

tarkett.jpg

Tarkett

Intervju september 2017

Tarkett tillverkar och installerar golv. Tarkett återvinner mycket av sitt golvmaterial och använder även återvunnet material för att tillverka nytt golv. De golv som är av enbart biologiskt material komposteras när det inte längre ska användas.

Under Almedalsveckan höll Tarkett i ett seminarium med rubriken: "Vem definerar hållbarhet?" som blev uppmärksammad i exempelvis tidningen Aktuell Hållbarhet. Cradlenet har intervjuat Dag Duberg (på bild längst till vänster), Hållbarhetschef för Tarkett i Norden, om deras seminarium.

1. Vad var syftet med ert seminarium?
Vårt syfte var att få till en diskussion om hur kommuner, landsting och privata aktörer kan få bättre förutsättningar för att upphandla byggprodukter på ett hållbart sätt. Vi tror att lagar och regler behöver skärpas i Sverige för att stimulera återvinning och minimera utsläpp av växthusgaser.

2. Var det något som det diskuterades särskilt mycket kring under seminariet?
Den övergripande frågeställningen utmynnade i en bra paneldebatt med flera inlägg från publiken. Vi diskuterade bland annat en möjlig statlig ackreditering av privata miljöbedömningsinstitut så att dessa lägger större tyngd vid klimatfrågor samt möjligheten för Boverket att ställa klimatrelaterade krav i byggreglementet.

3. Vad är er slutsats från seminariet?
Vi hade bra diskussioner med publik och panel och vi lyckades få uppmärksamhet kring ett antal konkreta frågor om cirkulär ekonomi i byggsektorn. Nu ska vi jobba vidare tillsammans med olika intressentgrupper och påverka utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Läs artikeln och se inspelning >>

NCC.jpg

NCC

Intervju April 2017

NCC är ett svenskt multinationellt bygg- och fastighetsföretag som har fyra affärsområden: Infrastructure, Building, Property Development och Industry. Cradlenet har intervjuat Maria Eriksson, Hållbarhetschef för NCC Sverige, och Anders Torell, Head of Business Transformation and Digitalization:

1. Hur arbetar NCC med cirkulär ekonomi? 
Vår bransch står för en betydande förbrukning av material och uppkomst av avfall i samhället. Det innebär att vi har stor möjlighet att påverka och det gör vi genom att titta på hur vi kan jobba med cirkularitet inom våra affärsområden, till exempel genom Loop Rocks.

2. Vad är NCCs vision gällande cirkulär ekonomi? 
”We close the loop”

3. NCC var en av finalisterna i World Economic Forum med den öppna plattformen Loop Rocks. 

- Vad används den till? 
Loop Rocks är en öppen plattform och app för smartare och effektivare hantering av sekundära konstruktionsmaterial på byggarbetsplatser. Med Loop Rocks matchar NCC utbud och efterfrågan av andrahandsmaterial på byggarbetsplatser genom att ”loopa” materialet direkt mellan platserna (detta sker både mellan företag och privatpersoner).

- Vad är ni särskilt stolta över gällande Loop Rock? 
Att vi vågade utmana branschen i att tänka nytt.

- Vilken potential tror ni att den har? 
Stor. Loop Rocks lanserades i slutet av juni och NCC har redan över 2500 användare, hanterat närmare en miljon ton sekundärmaterial och anslutit över 700 byggarbetsplatser runt om i Sverige till plattformen. NCC tar nu nästa steg i att förnya branschen för byggmaterial och börjar ansluta åkerier, maskinuthyrare och miljökonsulter till Loop Rocks. 

4. Vilka åtgärder tycker ni är viktiga att genomföra för att snabba på en omställning till en cirkulär ekonomi i Sverige? 
Att starta upp samverkan mellan olika aktörer, både inom branschen och mellan olika branscher. Vi tror också att det krävs ett nytt sätt att tänka, att se på material som en möjlighet till nya affärsmodeller. Vi måste tänka proaktivt för att möta de utmaningar som samhället ställs inför avseende hållbarhet.

Accus.jpg

Accus

Intervju februari 2017

Accus designar, projekterar och levererar skyltar för exteriör och interiör miljö. Med fokus på design erbjuds skyltkoncept som harmonierar med arkitektur och omgivning. Accus har i samverkan med Lunds universitet fått anslag från Vinnova till en förstudie kring cirkulär ekonomi. Cradlenet har intervjuat André Zandelin (VD, Accus):
 
Vad önskar ni uppnå i er förstudie?
Merparten av våra produkter är idag i hög grad kundunika, vilket utgör ett hinder för återanvändning. Vi önskar identifiera utvecklingspotentialen i hur våra produkter kan designas, produceras och användas för att vara cirkulära. Vi har som mål att under våren ta fram ett antal prototyper samt koncept för cirkulära affärsmodeller.
 
Vad ser ni för utmaningar med att gå mot cirkulära produkter och affärsmodeller?
Det handlar till stor del om att utmana normer kring vad som är god och attraktiv skyltning. Vi vill med hjälp av ekodesign skapa nya modulära produkter och komponenter som kan återanvändas och återtillverkas, utan att förlora den estetiska aspekten. En spännande utmaning ser vi också i att tydliggöra kundvärdena i en framtida funktionsförsäljning.  
 

Cowi.jpg

COWI

Intervju november 2o16

COWI är ett ledande teknikkonsultföretag som levererar tjänster inom bl.a. samhällsplanering, projektledning, miljö, infrastruktur, bygg, industri och energi. COWI utmärker sig med att leverera helhetslösningar till sina kunder och har nyligen startat arbetsgruppen Hållbara Strategier och Resurser som arbetar med cirkulär ekonomi och med att stärka sina kunders hållbarhetsprofil. Cradlenet  har intervjuat medlemmarna i den nya arbetsgruppen och de är (bild från vänster): Peter Stigson, Anna Ternell, Saga Wennberg Jernberg, Niklas Svensson och Kimia Ebrat. 

1. Vad är anledningen till att arbetsgruppen Hållbara Strategier och Resurser startats på COWI? 
Vi vill identifiera resurseffektiva lösningar inom samhällets alltmer komplexa resursflöden där fler aktörer, produkter, material och värdekedjor ger allt fler möjligheter för återanvändning och återvinning. Vi ser ett behov av att analysera systemfrågor, identifiera synergier och målkonflikter, som kan uppstå i samhället, för att bidra till en mer hållbar utveckling.

2. Kan ni nämna ett projekt, kopplat till cirkulär ekonomi, som arbetsgruppen genomför nu och som ni tycker är särskilt spännande? 
Ett exempel är stadsplaneringsprojektet Kvarteret
Cykeln i Hagfors där vi jobbar med att lyfta fram resurseffektiva och resilienta lösningar genom olika typer av cirkulära kretsloppsanpassningar.

3. Vad är visionen för arbetsgruppens arbete med cirkulär ekonomi?
En ledande leverantör av systemkunskap och värdeskapande lösningar för resurseffektiva affärsmodeller och samhällen. 

4. Vad tror ni behövs för att snabba på omställningen till en cirkulär ekonomi i Sverige? 
Eftersom frågan om resursflöden är komplex krävs det ett kunskapslyft kring många frågor. Det behövs också plattformar för att underlätta för olika aktörer att mötas och samverka i nya konstellationer - nya möten skapar nya lösningar.
 

Intervju Ronneby Kommun.jpg

Ronneby kommun

Intervju november 2017

Ronneby kommun har valt att satsa på cirkulär ekonomi och en del av den satsningen är Cefur, Centrum för Forskning och Utveckling i Ronneby, genom vilken arbetet med cirkulär ekonomi i kommunen drivs. Cradlenet har intervjuat Johan Sandberg som är Enhetschef på Cefur.

1: Vad var det som gjorde att kommunstyrelsen bestämde att Ronneby kommun skulle arbeta för en mer cirkulär ekonomi?

Svar: 2009/10 utvärderade Ronneby Kommun, på initiativ av näringslivet i kommunen, olika hållbarhetsstrategier. Den positiva ansatsen, praktiska tillämpbarheten och bredden var kriterier som gjorde att valet föll på Cradle to Cradle®. De senaste åren har vi även jobbat med begreppet cirkulär ekonomi. Den cirkulära ekonomin beskriver vår vision i ett globalt perspektiv, medan C2C är metoden vi använder för att komma dit.  

2: Ronneby kommun arbetar med principerna inom Cradle-to-Cradle®. Kan du ge exempel på hur?

Svar: Satsningen på Cradle to Cradle® (C2C) och cirkulär ekonomi påverkar och inspirerar många delar av kommunens arbete och är en del av kommunens övergripande mål. Några exempel är kommunens upphandling, hållbart byggande och inte minst våra skolor och förskolor. Cefur är den enhet i kommunen som stödjer processen och som också deltar i forskningsprojekt för att ständigt hitta och utvärdera nya lösningar och metoder
.

3: Flera kommuner upplever att lagstiftningen hindar dem från att arbeta med cirkulära principer full ut. Hur upplever ni att lagstiftningen påverkar Ronneby kommuns utveckling mot en mer cirkulär ekonomi?

Svar: Svenska lagar, förordningar och regelverk är ganska väl utvecklade och ger möjlighet att göra väldigt mycket. Samtidigt är det av vikt att skynda långsamt, så att vi utvecklar regler och metoder som säkerställer att vi cirkulerar rätt material och inte sprider giftiga ämnen dit de inte hör hemma.

4. Vad har du för tips till andra kommuner som vill arbeta för en mer cirkulär ekonomi men som inte har kommit igång ännu?

Svar: Ronneby Kommun tar redan idag emot ett stort antal studiebesök från kommuner som vill förstå hur vi gör. Det kan vara ett bra sätt att komma igång och det finns förstås andra kommuner som kan vara bra exempel också. Huvudbudskapet måste ändå vara att om man ännu inte börjat titta på cirkulär ekonomi och försökt förstå hur det påverkar hållbarhetssträvandena som kommunen har så bör man göra det så fort man bara kan. Ta hjälp av någon för att förstå hur det kan addera värde och hitta ett pilotprojekt där teori omsätts i praktik. Gör man rätt så handlar det inte om en kostnad, att välja rätt behöver inte vara dyrare och det lönar sig alltid i längden.
 

Emerging cooking solutions.jpg

Emerging Cooking Solutions

Intervju maj 2017

Emerging Cooking Solution (ECS) utvecklar och köper in spisar som använder ECS egentillverkad pellets som bränsle. Spisarna säljs till invånare i Zambia som alternativ till spisar som har ved, träkol eller LPG (Liquid Petroleum Gas. Gasol) som bränsle. Cradlenet har intervjuat Per Löfberg, VD och medgrundare till bolaget.

1. I Zambia har ni sedan 2013 sålt 5 000 spisar för hemmabruk och 100 spisar för storkök. Nu är ni redo att sälja 50 000 spisar till 2021. Vad är det som är speciellt med era spisar?
Det speciella är kombinationen: pellets gjorda av restbiomassa där 100% av råvaran (sågspån, invasiva växtarter, ärtstänglar och avfall från skogsjordbruk) blir pellets (minus lite fukt) och att spisarna är gasifierande med 30-40 % verkningsgrad. I spisarna pågår två processer, dels en förkolning som får begränsat med syre från primärluft, och dels en sekundär förbränning av rökgaserna med så bra syretillförsel som möjligt. Tekniken vi använder är väldigt energieffektiv; den energi som i träkolets fall går förlorad vid kolning i kolminor (80-90%) och vid användning av kolet (ytterligare 90%) kan, med våra pellets och spisar, användas till själva matlagningen.

Vi utvecklar egna spisar och köper in spisar. Våra egenutvecklade spisar bygger på en mycket smart design av luftflöden som eliminerar behovet av fläktar för bättre förbränning, batterier och annan elektronik. Materialet i våra spisar är endast plåt. Det gör att materialet i spisen enkelt går att återvinna.


2. Hur kan er spis bli mer cirkulär?
Den nya spisen kommer vara så cirkulär det går. Allra helst ska den tillverkas i Zambia men det är inte praktiskt genomförbart än. Det är viktigt att man förstår hela flödet, spisarna är bara en del. För att bli ännu mer cirkulär skulle vi vilja att alla våra kunder spred ut kolresterna som blir kvar i sina odlingar för att då blir jordarna friskare, det växer mer och svart (kolrester) och grönt (levande växter) kol kan då bindas i en ”god cirkel”.

3. Vilka är er målgrupp och hur stor är den?
Målgruppen är alla som lagar mat över ved, träkol eller LPG. Det finns 13 miljoner invånare i Zambia och teoretiskt sett en halv miljard i Afrika och många lagar mat över just ved, träkol och LPG.

4. Om alla i er målgrupp skulle använda era spisar, vad skulle effekten bli ur ett hållbarhetsperspektiv?

Oj, låt oss säga att 3 miljoner hushåll i Zambia skulle gå över på hållbart tillverkade pellets och gasfierande spisar. Effekten skulle bli en CO2 minskning på 12 miljoner ton per år jämfört med träkol. De arealer skog som, i teorin, skulle kunna räddas blir då 300 000 hektar per år (en yta som Gotland försvinner varje år idag grund av träkolsanvändandet).

Håll sverige rent.jpg

Håll Sverige Rent

Intervju mars 2017
Håll Sverige Rent är en stiftelse och en ideell organisation som arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Organisationen samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa nedskräpning. Cradlenet har intervjuat Johanna Ragnartz (bild ovan), VD och kommunikationschef för Håll Sverige Rent:

1. På vilket sätt arbetar Håll Sverige Rent med cirkulär ekonomi och vad har ni för vision inom detta område?  

Vår vision är att ingen skräpar ner. Vi arbetar för att förebygga nedskräpning så att material hamnar på rätt plats och kan gå in i system för återvinning eller energiutvinning.

I Sverige är vi bra på återvinning och insamling av olika material, tack vare exempelvis producentansvarslagen, men skräp hamnar inte i systemet. Det är själva definitionen av skräp. Skräp hanteras inte enligt avfallstrappan och har hittills inte fått någon större uppmärksamhet i kommunernas avfallsplaner och inte heller i den övergripande diskussionen om den cirkulära ekonomin. 


2. Finns det något projekt kopplat till cirkulär ekonomi som Håll Sverige Rent har genomfört och som ni är särskilt stolta över?

Vi aktiverar ca 800 000 individer varje år i skräpplockardagar. Syftet är att skapa uppmärksamhet kring nedskräpningen och få deltagarna att öppna ögonen för situationen. Vi vet att de som deltar får en insikt kring problemet med nedskräpning och att de också känner att de är en del av lösningen.

3. Vilka åtgärder tycker ni är viktiga att genomföra för att snabba på en omställningen till en cirkulär ekonomi i Sverige?

Se till att avfallstrappan också innehåller skräpet genom att placera kategori "skräp" längst ner i avfallstrappan, under kategorin "deponi". Vi tycker också att det är viktigt att producentansvaret avseende nedskräpning stärks.

 

Sunda hus.png

Sunda Hus

Intervju december 2016

SundaHus erbjuder fastighetsägare tjänster för mer miljömässigt- och socialt hållbara byggmaterialval. Med ett webbaserat system och rådgivning ger SundaHus en helhetslösning för att systematisera arbetet med att fasa ut farliga ämnen i en byggnads hela livscykel. Cradlenet har intervjuat Lisa Elfström, marknadschef på SundaHus.

På vilket sätt arbetar SundaHus med cirkulär ekonomi och vad har ni för vision inom detta område?
Att använda gifter i ett kretslopp är som att hälla sand i ett urverk - allt hamnar förr eller senare i naturen, utanför kretsloppssystemet. SundaHus arbetar med medvetna materialval i bygg- och fastighetssektorn. Det handlar om att välja bort produkter som innehåller farliga ämnen samt att dokumentera innehållet i en byggnad. Vi menar att transparens om kemiskt innehåll i produkter är en förutsättning för att skapa cirkulära flöden eftersom informationen gör det enklare och effektivare att återanvända och återvinna material. SundaHus har en tydlig vision om ett hållbart samhälle utan farliga ämnen och vår affärsidé handlar om att sälja strukturerad information och konsulttjänster för en hållbar utveckling. 
 

Vad tror ni behövs för att snabba på omställningen till en cirkulär ekonomi i Sverige?
På samhällsnivå krävs styrmedel som uppmuntrar till återvinning och återanvändning där affärsnyttan går hand i hand med resurseffektivitet. Vi behöver se på byggnader som materialbanker med värdefulla material istället för något som bara ska bli avfall. Anledningen är att det leder till nya affärsmodeller i branschen men också helt andra behov där informationsteknologin och digitaliseringen får en allt viktigare roll.

WWF.png

WWF

Intervju oktober 2016

World Wide Fund for Nature (Världsnaturfonden), är en oberoende och partipolitiskt obunden naturvårdsorganisation. Med fler än fem miljoner supportrar runt om i världen är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer med verksamhet i över 100 länderCradlenet har intervjuat Daniel Robertsson som är chef för WWFs företagssamarbeten.

1: Varför behövs en plattform för, och ett nätverkande kring, cirkulär ekonomi i Sverige och vilka behov ser WWF att en plattform för cirkulär ekonomi behöver möta?
Många företag vill verkligen ställa om sin verksamhet till att bli hållbar i grunden men det kan vara svårt att förstå skillnaderna mellan alla begrepp som tex cirkulär- blå-, grön-, hållbar-, och bioekonomi. Jag tror det är bra och nödvändigt att plattformar som Cradlenet finns för att tydliggöra innebörden av idén om ett cirkulärt samhälle, att exemplifiera och sprida fungerande cirkulära affärsmodeller samtidigt som man informerar och diskuterar de mest aktuella frågorna inom ämnet. 

2: Vad för åtgärder tycker WWF är viktiga att genomföra för att snabba på omställningen till en cirkulär ekonomi i Sverige och världen?
Regeringar måste fatta långsiktiga beslut som stödjer ett cirkulärt samhälle. Att skapa förutsägbarhet för näringslivet är väldigt viktigt för att få till omställning av befintliga linjära affärmodeller och för att få igång helt nya.

3: Hur kan WWF bidra till omställningen?
Svårt att beskriva kort men vi driver frågorna bl.a genom påverkansarbete, bilaterala samarbeten och olika typer av diskussioner med myndigheter och näringsliv.