Vad är cirkulär ekonomi?

 

En cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga kapitalet, oavsett om det är ekonomiskt, tillverkade, mänskligt, socialt eller fysiskt. Det säkerställer förbättrade flöden av varor och tjänster. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen.

Cirkulär ekonomi är ett nytt uttryck, som används i samband med hållbarhet. Men vad betyder det rent konkret, och vad är det som gör det cirkulärt?

Cirkulär ekonomi kanske beskrivs enklast om man förklarar dess mindre fullkomlige syskon – den linjära ekonomin. Linjär ekonomi är den nu rådande normen i näringslivet, där man producerar en produkt, säljer den till brukaren som efter ha brukat produkten kastar den på sophögen/förbränningen enligt systemet: Producera – förbruka – kasta bort.

Bild1

Men det är en ekonomi som är dömd att misslyckas. Jorden har begränsade resurser, och det avspeglar sig tydligt i vår nuvarande ekonomiska kris. De skyhöga oljepriserna har vi sett förut. Men priserna på nästan alla andra råvaror har stigit oavbrutet de senaste tio åren, och har nu nått en nivå högre än någonsin i vår industriella historia. Vi betalar mer för matvaror, metaller, sällsynta arter och den del av lantbruket som inte blir mat (till exempel bomull), och vi betalar mer eftersom det råder en brist på dem.

 

Bild2Ekonomi

 

Den cirkulär ekonomi uppstår i glappet som måste överbryggas. Det sker genom att vi omdesignar våra produkter, så minst möjliga eller inget går till spillo, när produkten är uttjänt. Det vi kastar bort, kan gå tillbaka till producenten, eller tillbaka till naturen ­– utan att naturen tar skada.

Är det då möjligt?

Svaret är ja, och det vet vi eftersom det redan sker, i hög grad. I februari 2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om vi bara skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Det är alltså en riktigt bra affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar, och så vidare. Inte bara kommer detta kunna skapa massor av jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion – det lättar också trycket på naturen och minskar vår utarmning av jorden.

Bild3_skräp

Ett äventyr

McKinseys rapport var beställd av äventyraren Ellen MacArthur, hon beställde den i slutet av 2011. Hon hade nämligen, efter att ha gjort en världsomsegling runt jorden i en liten segelbåt, blivit uppmärksam på hur alla resurser på hennes båt kunde ta slut. Om hon inte kunde spara på resurserna, och utnyttja dem på bästa möjliga vis, så skulle hon bokstavligt talat dö. Det gick då upp för henne, att samma sak gäller för jorden. Rapporten är spännande läsning för personer med intresse för Cradle to Cradle. Den konkretiserar vad många har talat om i åratal, och den framhäver incitament många affärsverksamheter saknar för att tänka hållbart: Nämligen det ekonomiska perspektivet. Och den kallar på de politiker som arbetar för att skapa jobb i den nuvarande ekonomiska nedgången. I McKinsey-rapporten visar flera källor att det kommer att uppstå – och redan finns – många jobb i återbruksindustrin.

Industrin ska ta ansvar för sina produkter

En av alla intressanta aspekter den cirkulär ekonomi tar upp är planlagd förädling.  För varför är det så att produkter är designade för att gå sönder? Jo, så är det – du som äger en elvisp från 50-talet eller en cykel från mormors tid ser skillnaden. I dag är produkter inte längre designade för att hålla så länge som de var då. Dagens produkter ska användas snabbt för att hålla liv i vår linjära ekonomi. Rapporten visar att vi håller liv i ekonomin på ett falskt vis: Eftersom den inte gör kvaliteten bättre för brukarna. Tvärtom försämrar den kvaliteten.

Producentens ansvar och ägande

I en cirkulär ekonomi är det inte brukarnas ansvar utan producenternas, att laga sakerna: Detta genom att produkter går att dela upp i bitar så råmaterialet kan återanvändas när de blivit uttjänta. Det betyder att vi inte bara ska tänka om sättet vi designar själva produkten, utan också hur vårt ägande av dessa produkter bör se ut. Här kommer den biologiska och tekniska livscykeln in, som vi känner igen från Cradle to Cradles ideologi.

Bild4_process

 

Den biologiska livscykeln innebär att producenter gör saker utan kemikalier, och att dessa också kan brytas ned av naturen. Detta kan gälla förpackningsmaterial eller sådant som används för engångsbruk. Alla de förpackningar som vi dagligen släpar med oss hem från affärerna behöver inte lämna hemmet i form avfall och sedan gå vidare till förbränning. Vore det gjort av naturliga material skulle det kunna komposteras och ge näring till naturen. Det kan ske om vi enas om att införa infrastrukturella system som ser till att det blir genomförbart.

Den tekniska livscykeln finner vi i återbruk och upcycling. Här finns stora ekonomiska möjligheter. Till exempel stiger vår stålförbrukning varje år på världsmarknaden, och ändå slänger vi metallen på sophögen i form av till exempel tvättmaskiner eller byggmaterial. Ofta deponeras det eftersom det innehåller skadliga ämnen, eller är blandat med mindre värdefulla metaller. Om vi designade våra produkter till att kunna delas upp, så att vi kunde utvinna stålet i produkterna eller byggmaterialet, skulle vi hitta stora besparingar. Tänk möjligheten för oss att stoppa utvinning ur gruvor, bearbetning i fabriker och långa transporter. Vi skulle minska koldioxidutsläppet, belastningen på miljön och en massa besvär!

Energi

Förutom ovanstående skulle vi spara en massa energi och bränsle. Cirkulär ekonomi handlar nämligen också om hållbara energikällor. Solen är 8 minuter borta, och innehåller oanade mängder gratis atomkraft – utan farliga spillprodukter. Det finns en oslagbar grund till att använda hållbara energikällor – det är att de är hållbara.

Från förbrukat till brukat

En av de tankar som tas upp i rapporten är förslaget att ändra själva ägandet av produkter. I rapporten talar man om att vi som användare inte behöver äga vissa produkter – men vi har behov av det de kan ge oss. Till exempel: Du har egentligen inte användning för en tvättmaskin, men du har användning för själva tvättandet. Ett annat: Du har inte användning för att äga en borrmaskin, men du behöver de hål den kan borra. När en produkt har tjänat ut sitt liv hos dig, kan den ges/säljas tillbaka, så att den kan användas igen. Och är produkten är helt nedsliten, ska den kunna ingå i den biologiska eller tekniska cykeln. Vi borde börja tänka mer på att låna, hyra och leasa saker än att äga dem. Det är en fördel för brukaren, som inte blir ansvarig för att underhålla produkten. Och det är en fördel för producenten, som har sina produkter och råvaror i närheten, och kan sälja den om igen. Det handlar om att cirkulera produkterna.

Vad ÄR cirkulär ekonomi?

Cirkulär ekonomi är definitivt något som kräver stora systemändringar. Både tekniska sådana, men också kulturella och hållningsmässiga. Därför är Ellen MacArthurs rapport – skriven av McKinsey – en milstolpe i utvecklingen, då den talar till många olika intressenter. Det är ett begrepp, som antagligen kommer att bre ut sig allt mer de närmaste åren, i svensk såväl som i EU:s politik, och hitta in i flera verksamheter.

Exempel på cirkulär ekonomi från rapporten:

 

Bild5_företag

 

Byggbranschen
Konstruktionsfirmor som svenska Skanska och japanska Kajima har gjort det till en av sina affärsidéer att bryta ner byggnader för att utvinna material. Upp till 99 procent av en byggnad kan på något sätt återanvändas. I EU blir bara 20–30 procent återanvänt, och konstruktions- och nedrivningsindustrin står för en tredjedel av allt avfall som produceras i EU.

Mobiltelefoner
1,6 miljarder mobiltelefoner producerades i EU-länderna under 2010 och många av dem är redan helt slut, förbrukade. Nästan inget blev återanvänt. Nu har det kommit en EU-lag på att elektronikföretagen ska ta emot mobiltelefoner, så att de kan återanvändas och metallerna kan utvinnas. Här finns en vinst på cirka 500 miljoner US dollar att inhämta.

Bild6Fröetag2

 

Bilindustrin
Michelin leasar ut sina däck, tar tillbaka nedslitna däck för att de ska gå in i den tekniska cykeln och därefter leasas ut igen. Renault tar emot bilar när de ska skrotas för att ta isär dem och använda alla delar och material igen – i dag en affärsverksamhet med en omsättning på 200 miljoner euro.

Printar/skrivare
Ricoh, en marknadsledande affärsverksamhet för IT och kontorsartiklar, tar tillbaka sina skrivare för att uppgradera dem såväl med fysiska delar som software. Därefter säljs de igen – med en garanti på att skrivarna är lika bra som nya sådana.

Fotnot. Denna text är fritt översatt från danska cradlepeople.dk, och bilderna kommer från Ellen MacArthur foundation. Vi tackar er!

 

MER OM CIRKULÄR EKONOMI:
Cirkulär Ekonomi bygger på sex principer.

Avfall är mat
Avfall existerar inte … de biologiska och tekniska komponenterna (näringsämnena) av en produkt är designade för att passa in i en materialcykel. De går att demontera och återanvända. De biologiska näringsämnena är icke-toxiska och kan komposteras. Tekniska näringsämnen – polymerer, legeringar och andra konstgjorda material är utformade för att återanvändas igen med minimal energi.

Mångfald är en styrka
Modularitet, flexibilitet och anpassningsförmåga är egenskaper som prioriteras i en osäker och snabbt föränderliga värld.

Förnyelsebar energi
Energin som driver alla processer, produktion och transporter är förnyelsebar.

Systemtänkande
Förmågan att förstå hur saker och ting påverkar varandra inom en helhet. Delarna “passar in” i  sin infrastruktur, miljö och sociala sammanhang.

Utveckling och framväxt kan ske inom systemets givna ramar (se Hållbarhetsprinciperna).  I systemtänkande ingår en Optimal användning av resurser. Det som är bästa möjligt givet rådande förutsättningar. Tillväxt och recession är naturliga cykler inom de optimala ramarna.

Priserna berättar sanningen
Priser är meddelanden för att använda resurserna optimalt bör priserna visa den verkliga kostnaden . Det är en del av  “spelreglerna” för positiva utvecklingscykler. Ekonomi är ett verktyg för att säkerställa samhällets hållbarhet.

 

 

 

64 Responses to "Vad är cirkulär ekonomi?"

Leave a Reply