Frukostmöte på Vakin med Cradlenet Norr

Idag hade Cradlenet Norr studiebesök hos Vakin – Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB i Umeå. Vakin tar emot avloppsvatten från mer än 80 000 hushåll och företag som renas och sedan släpps ut till Umeälven. Som restprodukt blir det 10 000 ton slam per år. Slammet är näringsrikt och innehåller bl.a. fosfor, och dagens ämne var hur kan man nå miljömålet och få näringen att cirkulera i samhället?

 

Frukosten började med en presentationsrunda, samt info om Cradlenet av Laura Vidje – sedan blev det en kort presentation om Vakin av Simone Andersson och hennes kollega Ulrika Lindberg fortsatte att  berätta om hur Vakin jobbar med avloppsslammet, tidigare, nu och i framtiden.
2002 invigdes en slampelletsanläggning, med följeforskning i samarbete med SLU  – dock var det inte helt optimala resultat och arbetsmiljöproblem, så anläggningen demonterades 2013.
Idag används det rötade slammet som konstruktionsmaterial i mellanskikt vid sluttäckning av deponier eller rötas till biogas, men nya användningsområden behövs, då avtal för användning som konstruktionsmaterial tar slut 2019-12-31. När slammet rötas bildas biogas som sedan nyttjas för produktion av värme och el. Det är möjligt att för viss del använda slammet som gödsel på åkrarna eller i skog, där näringen utnyttjas av växterna.
Problemen idag är bl.a. att slammet innehåller även andra oönskade ämnen, tex cadmium, kvicksilver, mikroplaster, läkemedelsrester osv.
Umeås avfallsplan säger ”År 2020 nyttjas 40% av tillgänglig fosfor i avloppsvatten och matavfall som näringsämne på produktiv mark” vilket uppfylls inte i dagsläget. För att öka användningsområden för avloppsslam behöver vi bli av med de oönskade ämnena, alltså arbeta uppströms och minska samhällets spridningen av oönskade ämnen till vattnet.
Efter frukosten blev det en rundvandring i Vakins nya reningsverk. Det var intressant att se de olika fasen och det hjälpte till att förstå tex varför man ska inte spola ner ’obehöriga’ saker såsom våtservetter, blöjor, platspåser, tops, tandtråd eller hushållspapper i toaletten. De kan nämligen fastna i ledningarna och skapa problem. Till slut hamnar allt i reningsverket där det samlas 4,9 ton skräp varje vecka, som måste sorteras ut och transporteras till förbränningsanläggningen. Vidare under vandringen fick vi se även kemisk och biologisk rening samt hur slammet samlas upp. Vi fick även höra om ett spännande projekt i Danmark där man har gått från ’negativ hantering’ till ’positiv produktion’ och börjat prata om produktionsanläggning istället av avloppsreningsverk. Ett bra sätt att börja se avfall som resurs och tänka cirkulärt!
Tack till Vakin och Simone Andersson för ett intressant, lärorikt, och välorganiserat studiebesök!
//Laura Vidje, koordinator Cradlenet Norr

Kommentera